Upphovsrätt, den rätt skaparen/upphovsmannen har

Det är den rätt som skaparen av ett litterärt eller konstnärligt verk har och bygger på idén att den person som har skapat ett verk av en viss verkshöjd också ska ha ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas. Upphovsrätten kan skyddas genom bestämmelser om straff för den som utan upphovsmannens medgivande nyttjar verket. Lagstiftning eller praxis kan också medge skadestånd till upphovsmannen och förbud för annan att nyttja verket.

Ensamrätten innebär att upphovsmannen äger en ekonomisk rätt och kan äga en ideell rätt. Den ekonomiska rätten innebär rätt att trycka eller framföra verket för allmänheten och att åtnjuta ekonomisk ersättning därav. Den ideella rätten innebär att den som skapat ett verk har rätt att bli omnämnd som upphovsman och ett skydd att inte verket används på ett sätt som kränker upphovsmannens goda namn.

För att ett alster ska anses vara ett verk måste det ha uppnått verkshöjd. Det innebär att verket ska visa upp originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande. Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de idéer eller fakta som verket kan innehålla. Upphovsrätten gäller endast det som skapas av människor. Djur, till exempel målande schimpanser, har således ingen upphovsrätt.

Upphovsmannens ensamrätt är försedd med flera undantag, exempelvis rätt för andra att använda ett verk utan särskild ersättning inom undervisning eller att citera delar av ett verk (så kallad citaträtt).

Upphovsrätt till ett verk gäller - med vissa undantag - intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled eller om det finns fler upphovsmän efter den sist avlidne upphovsmannens dödsår. Upphovsrätt till ett filmverk gäller intill utgången av sjuttionde året efter dödsåret för den sist avlidne av huvudregissören, manusförfattaren, dialogförfattaren och kompositören av musik som har skapats speciellt för verket.

Man har rätt att kopiera material utan tillåtelse från upphovsrättsinnehavaren, om förlagan är framställd med upphovsrättinnehavarens tillåtelse. Detta gäller dock bara några få exemplar för privat bruk. Det gäller heller inte t.ex. datorprogram eller hela böcker enligt 12 §. Detta innebär till exempel att man kan ta en "lagligt" framställd film- eller musikskiva och göra ett fåtal kopior för sig själv, familj och nära vänner, utan att begå upphovsrättsintrång. Observera dock att om materialet är kopieringsskyddat, kan det vara olagligt att kringgå skyddet.

Enligt 2 kap. 22 § får man citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.
Citaträtten innebär att andras verk kan återges i ett eget arbete i syfte att kritisera eller belysa det andra verket eller för att understryka ett eget ställningstagande. Citatet får inte vara för långt och får endast återges i den omfattning som motiveras av ändamålet.

Det litterära eller konstnärliga verket således vara offentligt utgivet för att få citeras. Andra verk, till exempel privata brev eller internt arbetsmaterial kan inte citeras.

Citat kan göras ur litterära verk, musikaliska verk samt filmverk. För övriga konstverk gäller särskilda regler.

Kom ihåg att:

• upphovsmannen skall anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver
• ett verk inte får ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks
• verket får inte göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannen

_{Källa: Svenska wikipedia}