IPR, en förkortning av Immaterialrätt

Immaterialrättsfrågornas betydelse har vuxit markant i samband med globaliseringen. För enskilda uppfinnare och småföretagare är det angeläget följa de svenska IPR-aktiviteterna.

IPR är en sammanfattande benämning för det rättsområde som genom lag och prejudikat reglerar rätten till skydd för olika former av intellektuellt arbete. Immaterialrätt är i grunden en begränsning i äganderätten.

De flesta rättssystem erkänner skydd för till exempel patent, varumärken, mönster, upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk, heraldiska vapen och namn. Upphovsmannen till ett bestämt verk av immateriell art ges i allmänhet under en bestämd tid skydd för kopiering eller annan avbildning. Termen immaterialrätt (tyska Immaterialgüterrecht) lär ha myntats 1907 av Josef Kohler.

Diskussioner om rätt till immateriell egendom började i slutet på 1800-talet, då några tilltänkta utställare på Världsutställningen i Wien 1873 vägrade att delta, därför att de var rädda för idéstöld. Diskussionerna ledde fram till Bernkonventionen 1886 angående skydd av litterära och konstnärliga verk. För förvaltningen av konventionen upprättades ett mindre kontor i Bern.

1883 ingicks Pariskonventionen angående skydd av industriell egendom, och ett mindre kontor inrättades i Paris för att förvalta konventionen. 1893 slog man ihop Pariskontoret med Bernkontoret och bildade Bureaux internationaux réunis pour la protection de la proprieté intellectuelle, BIRPI, med säte i Bern. Detta kontor flyttades till Genève 1960.

1970 ändrade BIRPI namnet till Organisation mondiale de la proprieté intellectuelle, OMPI. (På engelska World Intellectual Property Organization, WIPO.)

IPR = Intellectual Property Rights

_{Källa: Svenska wikipedia}